Storytelling new year's eve

Jag gillar teman på fester och tycker att det blir snäppet roligare att planera och ordna fester som har ett tema. I år tänkte jag testa att använda en designmetod kallad storytelling för nyårsdukningen. Den går ut på att man lånar eller hittar på en historia och designar sin produkt eller miljö utifrån den. Jag har funderat fram och tillbaka på några olika men fastnat för denna:

Tro det eller ej. När jag vilade i soffan en kväll, varm av feber och glögg, trött av julstök och grubblandes över nyårsafton, ringde det plötsligt på dörren. Lite yr av feber är jag inte helt säker på hur det faktiskt var men jag minns det som att Alice från Twilight plötsligt var där. Hon älskar att ordna storslagna fester och ville gärna hjälpa mig. Varför just jag, undrade jag utan att nyktert ifrågasätta trovärdigheten i att jag pratade med en sagofigur. Jag och mitt sällskap var i fara, sa Alice. Vampyrer var i närheten och vi behövde skydda oss. Vitlök och kors har fungerat förr, enligt Alice, för säkerhets skull borde jag ta med det i min dukning. Hon hann inte stanna länge men viskade på vägen bort: krispigt vitt, blomblad, sofistikerat, silver, något rött och sagolikt.

Något i den stilen blir min historia och mer inspirationen hämtar jag från nätets många bilder av Alice dekorationer för bröllopet i Breaking Dawn 1:

Jag gillar tanken av att hänga rosor ovanför långbordet. Undrar om jag kan lösa det på något smidigt sätt. Taket är otänkbart att börja skruva i - det är för känsligt - men det kanske går att dra en lina tvärs över rummet. Hmmm... För komplicerat kanske? Vi får se...

Inspiration till dukningar hittas också i mängder på Fabriken idag, ska kika in där senare.